Skip to main content

Himlafenomen | Mitt i Äventyret

Ta tåget till midnattssol och norrsken

Inlandsbanan passerar polcikeln och i och med det öppnar sig fina möjligheter att se midnattssol och norrsken beroende på årstid vid klart väder. 

 

 

Midnattssol

Midnattssol

Solen som aldrig går ner

Vänder vi på ordet blir det sol vid midnatt och det är just vad det är. Vid norra polcirkeln är solen uppe dygnet runt vid sommarsolståndet som infaller omkring den 21 juni. Ju längre norrut du befinner dig, desto längre period lyser midnattssolen. Exempelvis vid Nordkapp i nordligaste Norge är det midnattssol från 13 maj till 31 juli och på Svalbard från 20 april till 23 augusti. Vid nordpolen går solen upp vid vårdagjämningen och ner vid höstdagjämningen, den är alltså uppe under sommarhalvåret och nere under vinterhalvåret. 
 

När kan man se midnattssolen?

Dundret (Gällivare) 4/6-9/7

Porjus 5/6-8/7

Abisko 12/6-4/7

 

Var kan man se midnattssolen?

Huvudregeln är norr om Polcirkeln vid klart väder, men det är sanning med modifikation. Tack vare jordens atmosfär är det faktiskt möjligt att se midnattssolen drygt en halv grad söder om norra polcirkeln. Nöjer du dig dessutom med att skymta solens övre kant kan du se midnattssolen ytterligare en kvarts grad längre söderut. Förutsättningen då är såklart att inget skymmer horisonten i norr.

 

Norrsken

Norrsken

Aurora Borealis

I närheten av jordens poler kan man ibland skåda ett grönt, blått eller rött sken på himlen som ser ut som draperier, bågar eller strålar. Dessa polarsken bildas genom partikelstrålning från solen som vid kontakt med jordatmosfären initierar elektromagnetisk strålning (ljus).

Det var Galileo Galilei som gav norrskenet dess latinska namn, Aurora Borealis. Aurora, är morgonrodnadens gudinna och Borea, är en grekisk gud och den svårtämjda nordanvinden. Det latinska namnet på norrsken, Aurora Borealis, började användas i början av 1600-talet. Aurora var morgonrodnadens gudinna i den antika romerska mytologin och Borealis betyder nordlig. En översättning av namnet blir alltså ”nordlig morgonrodnad” eller ”nordligt gryningsljus”. Det nordsamiska namnet för norrsken, guovsahas, är besläktat med gryningsljus. 

Var kan man se norrsken?

Norrskenszonen är ett område på jorden där den genomsnittliga förekomsten av norrsken är som störst. Den sträcker sig genom nordligaste Skandinavien över Island, Grönlands sydspets, genom norra Canada och Alaska samt längs Sibiriens nordkust. En liknande zon för sydsken finns på södra halvklotet.

Norrsken kan ibland synas i södra Sverige, men bäst chanser att se norrsken är under vinterhalvåret i Norrland. Polarskenen är ljussvaga fenomen och de syns därför inte under dagen eller sommartid när det är ljusa nätter. Givetvis krävs det att himlen är någorlunda molnfri.
När solen är inaktiv det vill säga under solfläcksminimum är chansen lägre. Hur aktiv eller inaktiv solen är framgår av den elvaåriga solfläckscykeln.
Vid utbrott på solen  kastas enorma mängder av laddade partiklar iväg. När det sker syns det exempelvis på de så kallade LASCO-bilder som SOHO (Solar Heliospheric Observatory) producerar (se länk i högerspalten). En titt på dessa bilder under dagen ger en indikation på om det kan vara lönt att spana under följande natt. Ljuset tar cirka 8 minuter att färdas från solen till jorden, medan de utkastade partiklarna tar ungefär ett dygn på sig.
Rymden är ju stor så det är inte säkert att de utkastade partiklarna som syns på SOHO-bilderna färdas mot jorden. Om de gör det kommer de laddade partiklarna att påverka de satelliter som ligger i banor runt jorden. Data från tex NOAA-POES ger information om rymdvädret och visar hur aktiva polarskenen (Auroreal activity) kan vara just nu.

Hur uppstår norrsken?

Skenet uppstår när laddade partiklar (vanligen elektroner) från solen (solvinden) faller in mot den översta delen av jordatmosfären på 100–400 km höjd. Elektronerna påverkas av jordens magnetfält och träffar därför atmosfären längs en oval runt vardera magnetiska polen, den så kallade norrskensovalen. Förekomsten av norrsken varierar i takt med solens aktivitet och är därför knutet till den så kallade solfläckcykeln, som är cirka 11 år lång.

Den magnetiska nordpolen ligger inte vid den geografiska nordpolen utan för närvarande i norra Kanada. Därför når norrskensovalen längre söderut geografiskt i Nordamerika än i Europa. Det innebär att norrsken är ungefär lika vanliga i New York som i Stockholm, trots att New York ligger på en mycket sydligare breddgrad, ungefär på samma latitud som Madrid.

Källa: Swedish Lapland och SMHI